Några tankar om min nya målning som snart är färdig är att männens kläder säkert är viktiga, även om jag personligen ser mycket liten vikt i dem. Jag rensar ur och slänger kläder, skor, saker, klipper inte håret men köper rouge för att se frisk ut. Varje gång jag kommer i kontakt med kultur (inte bio alltså) känner jag mig passionerat girig och generande fattig. Jag funderade länge, i månader, på vad det är som männen samlats runt på golvet. Till en början var ‘hål’ populärt, eventuellt ‘vatten’ men också ‘mörker’. Det blev till sist ‘intet’, de är kollektivt och djupt försjunkna i det. De tillber ingenting. Stadsmiljön utanför är inspirerad av Litauen, men ser ut som kartonger som någon skurit i. Så som barnen alltid gör i amerikanska böcker och tv-serier när de ska presentera sitt hem eller närmiljö, de bygger vulkaner och har science-fairs. Jag var så jävla avundsjuk på det när jag växte upp. Men så gick jag ju på denna skola, men kan inte minnas om jag gick i A eller i B. Jag tror det var i A-klassen, jo så var det för vi var bäst (sämst), inte helt olikt dagens tv-program.

Nu: helg och burthday.