Idag föddes en ny vals. Kan definitivt firas genom inköp av svenska utgåvan av Julie Burchills Sugar Rush, översatt av benknäckaren herself. Episkt!
18 juni
Charles Conder: “A holiday in Mentone” - c.1888 – olja på canvas, – Adelaide, Art Gallery of South Australia
Winslow Homer: “Summer night” - 1890 – olja på canvas, – Paris, Musée d’ Orsay
Clifford Ross: fotografi ur ”Hurricanes”-serien, omslag till ”The Boat” av Nam Le. Se samtliga här.
26 maj
Totalt irrelevant för alla andra men nästa gång någon dör och jag får för mig att blogga om det så vill jag inte råka söka upp föregående inlägg och därigenom missledas. När jag skrev det så rationaliserade min hjärna bort den bortgågna person som kändes allra mest – har således inte sju utan åtta, och inom några dagar nio, stycken begravningar på mitt samvete*. Jag är därför idag högt imponerad av min hjärna för att ha åstadkommit denna förnekelse åt mig, alldeles gratis dessutom!
* Jag tyckte mest det lät kul att skriva så. Jag snittar även dagligen 1,5 flaskor juice ur Brämhultskylskåpet på Volle. Baserar hm… hela mitt hälsotillstånd på det faktiskt. Mitt samvete är snart fullt!
Dessa fantastiska illustrationer har Si Scott på sitt samvete. Hans portfolio är equally fantastisk. Det måste vara tungt att bära en sådan talang.
13 maj
Fantastiskt fotografi av the West Pier i Brighton, lånat av Jon Read. Se högupplöst här.
En sak jag lagt märke till är att ju närmare jag kommer the end of a tavla, så att säga, dess då mer drar jag ut på det. Jag vill inte att arbetet ska slutföras, inte lägga ut pengar som jag knappt har på att få den inscannad, etc etc.
Den här gången försöker jag bemöta mig själv bättre när jag planerar nästa tavla … jag vill framförallt måla någonting som inte känns så världsfrånvänt och vackert, utan mer samtida och intimt förknippat med mitt eget liv istället för motiv och historier som visserligen är påhittade av mig, men som inte har mycket med mig själv att göra. Fick ett samtal häromdagen av en person som sett fotografierna på den nya tavlan och var entusiastisk (vilket i och för sig är väldigt roligt) och menade att den påminner mycket om det jag gjorde för länge sedan, att den är vacker och ”säljbar”. Jag fick minst sagt panik. Vill dra nytta av den öppna krokin på underbara Mäster Olofsgården i Gamla stan som jag deltagit i, tillsammans med en ny vän. Samtidigt har jag en del tankar jag vill få ut, om neuroticism och navelskåderi i allmänhet, och om män i synnerhet.
Fler fotografier från the West Pier finns här.
2 maj
23 april
Det finns mycket att se fram emot just nu!
1. Publiceringen av fantastiska Therese Bohmans debutroman ”De drunknade”. Sedan jag började läsa Bohmans dagbokspubliceringar för xxx år sedan har jag medvetet och undermedvetet väntat på en roman. Nu blev det alltså ”en förtätad roman om attraktion, tystnad och svek”, det tackar vi för!
2. På söndag (25/4, kl.17.00) är det vernissage på Vinca Minor, i samarbete med small press expo Stockholm. Medverkande är Nina Lindgren, Nathalie Ruejas, Johanna Öst och jag. Utställningen hänger t.o.m. 19 maj. Galleriet ligger på Frejgatan 14 / hörnet Roslagsgatan, och har öppet 12-18 vard. och 12-16 helg. Vieni! Vieni!
3. Jag måste åka till Capri i sommar, så är det bara! Min insnöade perception angående detta resmål kommer sig av många olika anledningar, men när jag väl bestämt mig började Capri dyka upp överallt: konstnärer jag gillar reser dit och målar livet ur sig, böcker om Capri recenseras av ovan nämnda briljanta personer och random personer blandar plötsligt in det i samtal. Tips och råd och annat flams välkomnas varmt av mig!
6 april
Idag är första dagen som jag har min ateljéplats på Volontaire. Under fyra veckor ska jag sitta här och bara måla i princip varje dag – vilket man ju kan konstatera redan från början är smått ohållbart: därför hoppas jag att det även blir en del inspirationsbloggande.
Ovan syns Nils Blommérs ”Ängsälvor” (1850). Blommér föddes 1816 i Blommeröd, Skåne, och avled 1853 i Rom i sviterna av en lunginflammation, endast en vecka efter vigseln med konstnärinnan Edla Gustava Jansson. Så sorgligt, nästan redo för Malou von Sivers blöta ögon. Han var panteist och naturmystiker och influerades av nyromantikerna Geijer, Atterbom och Stagnelius(som är omöjlig att inte mytologisera, åh!) och hans tro på den besjälade naturen resulterade i en romantisk motivsfär starkt påverkad av folkvisor och älvor, o.dyl. Syftet med ovan motiv kan man anta var att bilda någon sorts andlig fläta av älvornas dans för att visa på besjälandet av naturen. Men vilken funktion fyller mannen till häst, som syns i bakgrunden? En avskärmad betraktare, som står utanför flätan? Oh, well..
Motivet är väldigt trevligt: sättet de knyter an till varandra i en invecklad fläta, den ömsesidiga beroendesituationen, de vackra böljande linjerna de skapar tillsammans … det enda jag kan tänka på när jag betraktar målningen är konstsimmerskor som tränar på sina rutiner. Så, nu ska jag göra min egen version av Blommérs motiv, fast med kämpande konstsimmerskor istället för älvor, i en översvämmad ängsmiljö.
Tack bästa Camilla som grävde upp Blommérs tavla åt mig, efter att jag kastat åt henne en pinsamt vag beskrivning. Any konsthall would be lucky to have her.
in other words ♥
Today is my first day at my studiospot at Volontaire – I’m so happy about it! Four long weeks of doing nothing but getting up early in the morning, having a reason to wash my hair every other day, painting all day at a great white desk, surrounded by intelligent and funny people (huge understatement, btw!), eating lunch out … etc etc you get the point. Today I’m starting out the work with my new watercolor, which is strongly influenced by Nils Blommérs ”Ängsälvor” (see above) – but instead of dancing fairies, I’m drawing synchronized swimmers practising their rutines.
29 mars
Det vore ju synd om någon missade Vinca Minors invigningsutställning, som pågår mellan den 2a och 22a april. Adress: Frejgatan 14, Stockholm. Vernissage 2a april, 18.00. Öppet vardagar 12-18, helger 12-16.
27 mars
Idag fick jag ett samtal från Japan om att jag fått en ateljéplats i Platform Stockholms nya ateljékollektiv. Jag har funderat på det länge, att jag behöver någonstans att ta vägen när jag sitter och målar – vilket jag hoppas ska motivera (läs. tvinga) fram någon sorts effektivitet. Med fuktig överläpp brukar jag läsa böcker, krönikor och bloggar om/av människor som – jag tycker inte om uttrycket, men – ”kastat sig ut”, alltså satsat på det de älskar att göra så till den milda grad att de faktiskt har någonting att förlora på det. Än så länge har jag inte gjort det. Jag må ha intalat mig det, men så är inte fallet. Det är heller inte det jag är på väg att göra, även om jag dunkar min egen rygg för tillfället. Men att spendera mer på hyran av en ateljé än vad jag lägger på min bostadshyra innebär givetvis något sorts risktagande, vilket gjort att jag vaknat vissa nätter av att käkarna låst fast sig och med en järnaktig smak i munnen. Jag är rädd för att investera i mig själv, det går långt tillbaka. Men: det är inte ofta jag stoltserar med att ha kommit till någon sorts insikt, men när jag väl aspirerat på ateljéplatsen så insåg jag att pengar spenderas på de mest löjliga saker, som sedan motiveras med att ”det är en investering”, när jag började gå igenom alla gånger jag hört det så blev jag illamående. What if jag investerar i det här, utan föreställningen att det ska betala sig – på en gång, eller överhuvudtaget någonsin. Jag vill göra någonting ogenomtänkt, och jag vill att det ska kännas ungefär som när man beter sig illa på ett släktkalas – även om jag väl knappt någonsin gjort det.
* * *
Lånade f.ö. fyra st böcker idag, inför påsken:
Bengt Böckman: Synvillor och tidsbilder, en monografi av Jan Torsten Ahlstrand. Skulle egentligen hämta en översikt över popkonstens utveckling (eh…) åt en låntagare (gymnasieelev), när jag av misstag tog fram denna bok och kände en nästan smärtsam samhörighet med Böckmans grafik, temperamålningar och akvareller. Vissa motividéer som jag burit på själv de senaste månaderna bekräftades på varje blad på ett sådant sätt att jag nästan skäms. Nu vet jag knappt hur jag ska gå vidare, får be att återkomma. Många av Böckmans målningar är inspirerade av Capri – jag inleder fas 1 i övertalning av snar semesterresa dit. Åh! Åh! Åh!
Isleken, av Christian Peters. Lånade den uteslutande eftersom jag älskar Isslottet av Tarjei Vesaas, och titlarna korresponderar ju tydligt. Att den sedan tycks vara ”en brutal saga med drag av mysteriespel och spökhistoria som utspelar sig den rekordkalla vintern år 1740 vid hovet i Sankt Petersburg”, att ”blod, brustna spinetter, en död elefant och medeltida bestraffningar hör till intrigen”, att ”språket är fyllt av poetiska kvaliteter och tjechovska stämningar” och att ”det är en roman som gränsar till både kammarspel och opera” … gör heller inte saken sämre.
”Och allt är förvridet”, av Emma Ångström, eftersom mitt förhållande går alldeles för bra, eftersom alla säger att den är så bra, och eftersom nästa gång jag har turen att träffa på Emma så måste jag ha någonting bättre att haspla ur mig än att jag ”gillar din blogg”. Allvarligt talat.
Frances Del 1, av Joanna Hellgren, eftersom Frankrike har en fantastisk serieutgivning och på omslaget är lilla Frances omgiven av vinthundar.
Bilderna är lånade från Bengt Böckmans hemsida. Han har även en utställning i Lund just nu, som jag definitivt skulle se om jag bodde i närheten.
in other words ♥
Today, I got a phonecall from Japan, about the fact that I’m going to rent a studiospot of my own at Platform Stockholm. I’m surprised, anxious and happy about it, although it’s domed to bring me some financial shortcomings in the nearest future. Then, I discovered Bengt Böckman, whom I from now on idolize.
